Väggmålningarna

Angående mitt inlägg tidigare om resterna av en gammal väggmålning i ladugården fick jag följande utlåtande av en expert på hälsinglands museum:

I äldre tid, fram till slutet av 1700-talet, var det inte ovanligt att man klistrade långsmala linneremsor mellan stockarna och målade hela väggen vit, varefter man utförde målningar i främst brunt, svart och rött därpå.
Det är för lite bevarat för jag skulle kunna säga något om dem, men min spontana "känsla" är att målningarna är från mitten av 1700-talet.

Dyr olja och matkris

Kanske är det en bra investering för framtiden med en liten gård: Titta här!
Nåja, lite överdrivet tycker jag nog att scenariot är, men faktum är att vi står inför vad som kallas "peak oil" inom en snar framtid; alltså där antal liter olja vi lyckas pumpa upp per dag minskar. Lägg till den kraftigt ökade efterfrågan av olja från utvecklingsländer som Kina och Indien och man har en inte allt för trevlig ekvation. De rusande oljepriserna vi fick se under slutet av högkonjunkturen kommer nog vara småpotatis jämfört med vad vi får se i framtiden. Deltidsjordbruk tror jag vi kommer att få se mycket mer av i framtiden men jag har svårt att tänka mig 1 miljon svenska bönder redan inom en 10-års period.

Nytorp

Huset kallas ju för "Näses" efter soldatnamnet Näs, sedermera Näslund. På Ekonomiska kartan någon gång från femtiotalet står istället namnet "Nytorp" på fastigheten. Är detta ett gammalt namn på soldattorpet som sedan glömts bort? När fick det isf namnet? När det första gången anlades? När det enligt min teori, som går att läsa om tidigare, byggnationen flyttades till nuvarande plats? Eller vid de ganska kraftiga ombyggnationerna som skedde kring sekelskiftet 1900? Kanske finns det några Hertebor som vet? Många frågor blev det här!

Skogen

Jag var på besök i Herte i helgen och passade på att springa runt lite i skogen... Vad jag kan konstatera är att 4 ha kändes större än vad jag tänkt mig. :) Jag tror inte vi kommer att lida någon brist på ved i varje fall. Inte på arbete heller. Det finns mycket att göra i skogen. Det är väldigt vildvuxet och det finns fullt med gamla torra granar och annat oönskat. Å andra sidan så borde det duga till både ved och massaved. Det syns rätt tydligt att ju längre från huset man kommer desto längre är det sedan det började växa igen och längst bort så är det riktigt stora fina granar och det verkar som det har galrats en gång i tiden.

En annan sak som slog mig är vad mycket sten det finns. Överallt! Man kan inte annat än beundra de människor som en gång i tiden brukade den här marken. Även där det varit åkermark finns det en hel del sten! Ja, inte var det ofta som knektarna fick del av roteböndernas bästa mark som det var sagt utan oftast precis tvärtom! Något liknande detta läste jag i Stora Skiftes-dokumentet om två av dessa jordlotter: Den första "Stenig hård gräsvall" och den andra var helt kort "Ännu sämre". Kanske var det därför som vid Laga skiftet sades att "hvad som brister tages af östra ändan av Lillkällmyran". Den ytan var ungefär lika stor som resten vilket gjorde att det faktiskt fanns ungefär 8 ha en gång i tiden. Långt från alla soldattorp var så lyckligt lottade!

De närmaste planerna för skogen är något liknande detta.

1. Röja det som växt inpå uthusen. Som det är nu står stora delar av dessa byggnader i nästan konstant skugga utan möjlighet att torka ur riktigt. Dessutom bidrar barr och löv till att marknivån har stigit markant vilket gör att både panel och syllar står i fuktig jord på vissa ställen.

2. Ta julgran!

3. Skapa en sammanhängande öppen yta runt omkring bebyggelsen. Som det är nu syns knappt ladan t.ex. Har någon ambition att göra ängsmark av en liten del, varför inte kring ladan? Resten kanske skulle fungera som betesmark till några får?

4. Fälla torrgranar och gallra ur andra fula träd. Röja där det behövs.

Förhoppningsvis ska väl mycket av detta duga till massaved så man får lite lön för mödan också! :)

Gamla kartor

Igår studerade jag en karta över Herte från 1774 - den beskriver fördelningen av gårdarnas hemskogar. En bit under "Bransmyran" (Brånsmyran eller Brännmyran heter den på andra kartor) går det att läsa "Torp: Per Person" och under det "Soldate åkrarna". Jag tror att Bransmyran är den norra delen av nuvarande gårdsmark men som vid denna tid verkar tillhöra Herte No 7.

Som man kan se på kartan över Laga Skifte i Herte finns det två byggnader i den södra delen av gårdsmarken och idag kan man fortfarande se ruiner där. Jag har tidigare tänk att dessa varit lador men det kanske kan vara så att detta har varit ett äldre torp och ett uthus? Byggnaderna är dessutom mycket större än de flesta lador som finns på kartan. Kanske har dessa hus övergivits senare när soldatorpet tillfogades Bransmyran i samband med stora skiftet och ett nytt hus och ladugård byggdes på nuvarande plats.

Pistvakt

När ett ordentligt kroppsarbete skall utföras rycker Pistvakt ut! Niklas med anonym svärfar.

Väggmålning i Ladugården

Var i Näses i början av oktober och arbetade och passade samtidigt på att titta in i ladugården. Där, i den äldre delen av ladugården, ligger en vedhög mot väggen. Ovanför denna vedhög såg jag något intressant. Vid en närmare titt så visade det sig vara rester från en gammal väggmålning - i väldigt dåligt skick men det går dock att urskilja vissa detaljer. bl.a. en hand. Som sagt finns där en vedhög och vad som döljer sig bakom den vet jag inte.

Troligtvis har ladugården helt eller delvis timmrats av återvunnet timmer från någon av roteböndernas gamla hus. Min väldigt obildade gissning är att den härstammar från 1700-talet någon gång.

Huset "Näses".

Under vintern eller våren är tanken att jag, Niklas, och min sambo Linnéa ska ta över Linnéas farmors hus, Näses. Näses är ursprungligen ett gammalt soldattorp tillhörande Roten no 83 vid "lifkompani of kongl. Hellsinge regemente" bestående av hemmanen Herte 3-6 samt sub 4. Torpet har på denna plats härstamning åtminstone sedan Stora Skiftet i Herte kring 1815, men mina efterforskningar är bara i sin linda.

Huset är en mindre parstuga i en och en halv våning men har senare fått ett trapphus samt en extra kammare vid höger gavel tillbyggda. På nedervåningen har den ursprungliga väggen mellan farstu och mellankammarn tagits bort, antingen när trapphuset byggdes eller när köket flyttades till kammarn. Under husets vänsta gavel finns en jordkällare.

En ganska kraftig renovering vid tiden efter andra världkriget har satt stark prägel både intriört och extriört. Ett nytt plåttak har lagts på senare år.

På gården, som omfattar ungefär 4 hektar, finns dessutom en ladugård, en hölada, ett stall och ett litet garage. I vinkel på ladugården finns dessutom vedbodar och snickarbod. Alla dessa uthus har en stark prägel av tiden kring sekelskiftet (kanske har samband med indelningsverkets avskaffande?) men åtminstone en del av ladugården har betydligt äldre anor.

Jag kommer att posta fler inlägg vart eftersom vi är där och tittar/arbetar eller på "intressanta" detaljer. :)